Syftet med föreliggande enkätstudie var att undersöka om distriktssköterskorna upplever att de har tillräckligt med kunskap och stöd för att genomföra stödsamtal med deprimerade mammor, samt att se hur handläggningen ser ut då mammor visar tecken på Postnatal depression. Urvalet bestod i distriktssköterskor som genomgått utbildning i Postnatal depression och svarsfrekvensen i enkätstudien var 66 %. Samtliga respondenter upplever att utbildningen i Postnatal depression är användbar i deras arbete. Mest nytta har de av att veta hur en bra screening ska gå till. Majoriteten av respondenterna har tillgång till handledning med psykolog 1 gång/mån eller 2-3 gånger/halvår.

Postnatal depression (PND) is a condition which affects about 8-15% of recent parents. The cause of PND is unknown but several underlying factors have been purposed through different studies. This descriptive literature review aims to illuminate the parent?s situation when the mother is affected with PND. In search of literature, the databases Medline (via PubMed), Academic Search Elite, Cinahl, PsycINFO, PsycARTICLES and SweMed+ were used.

ABSTRACTBackgroundPostpartum depression (PPD) occurs in 10% of women who have recently given birth. Postpartum depression is treatable but unidentified and untreated it could lead to serious consequences. There are multiple instruments for screening available. The Edinburgh Postnatal depression Scale is the most frequently used and is regarded as the best instrument. AimThe aim of this study was to analyze to what extent and how midwifes and primary care nurses identify mothers with symptoms of depression respectively PPD.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på hur kvinnor som drabbats av Postnatal depression upplevde bemötandet från vården under graviditeten, efter förlossningen och inom psykiatrin. Postnatal depression har blivit vanligare att prata högt om på senare tid och många studier görs på området. Denna studie baserades på data ifrån fyra kvinnor som fått svara på öppna, strukturerade frågeformulär där frågorna formulerades utifrån fem utvalda teman. Det material som samlats in tolkades sedan i enlighet med valda teman. Resultatet visar att det finns ett missöje riktat mot främst förlossningsvården, speciellt vad gäller erbjudadet av emotionellt stöd under tiden på förlossningsavdelningen.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som Postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som Postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, även kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom två månader efter förlossningen. Postpartum depression påverkar moderns självbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien är baserad på sex självbiografier och är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehållsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant känsla, Förväntningarna på moderskapet uppfylldes inte, En främling för sig själv fångad i negativa tankar, När bägaren rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd är att mödrarna känner stor besvikelse över att förväntningarna på postpartum perioden inte överensstämmer med verkligheten samt oförståelse över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet påvisar att postpartum depression måste synligöras bättre för att fler mödrar som drabbats ska våga söka hjälp. En bredare kunskap inom vården kan möjliggöra att postpartum depression uppmärksammas bättre.  Även allmänsjuksköterskor bör lära sig att uppmärksamma sjukdomen för att kunna fånga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..

Post partum depression (PPD) drabbar mellan 10 ? 15 % av nyförlösta mödrar. Att drabbas av en PPD kan orsaka känslomässiga och kognitiva besvär för hela familjen. Kvinnan löper också en större risk att drabbas av en depression senare i livet, vilket är en faktor som kan påverka mammans relation till barnet och sin omgivning. En tidig korrekt behandling är viktig för mammans framtida välbefinnande.

Barn som lider av depression är ovanligt men i tonåren ökar sjukdomen markant. Primärvården blir ofta den första vårdkontakten. Vårdpersonal inom primärvården känner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonåringar inte får hjälp med sin depression kan det leda till sämre livskvalitet och försämrad prestation i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur primärvården kan identifiera depression hos ungdomar.

Cardiac arrhythmias and heart diseases can result in a limited performance capacity which could lead to anxiety and depression. Objective: The aim of this study was to investigate the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias. The intention was also to explore differences between men and women in the occurrence of symptoms of depression. Furthermore, the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias was compared with a Swedish general population. Method: For two weeks MADRS-S, a self-rating scale for depression, were distributed at a medicine ward where patients with cardiac arrhythmias are treated, at a hospital in Sweden.

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ?uttryck för depression hos män? och ?hjälp och stöd?.

Bakgrund: Risken för att drabbas av depression någon gång i livet är 50 % för kvinnor och 20 % för män. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del människor kan bero på olika faktorer, så som ärftlighet och av olika påfrestningar under uppväxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos män och kvinnor som lever med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att depression var något individuellt.

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, ångest och dissociation. Studien grundar sig i både den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel användes tre frågeformulär: ett dissociationsformulär, ett depressionsformulär och ett ångestformulär. Resultaten i denna studie visar på att det inte är någon skillnad i förekomsten av depression mellan män och kvinnor. Depression och ångest har en stark bindning till varandra.